Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Arbetet bygger på resultaten från en enkätundersökning, gjord bland barn och pedagoger, på en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförståelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförståelse inom detta matematikområde. Syftet med undersökningen är att kunna göra en jämförelse mellan barnens och pedagogernas enkäter. Resultatet av enkäterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhållande till barnens ålder. Pedagogernas svar lämnade många funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförståelse varierade.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

I denna uppsats står de utvalda pedagogernas och föräldrarnas uppfattning kring vilka faktorer som förekommer i barnens omgivning i fokus. Faktorerna som uppsatsen fokuserar på är förskolans verksamhet, barnens medievanor och läsning samt deras hemförhållanden. Ytterligare en fråga som kommer att behandlas gäller hur pedagogerna och föräldrarna anser att dessa faktorer påverkar barnens språk..

Syftet med studien är att undersöka barnens delaktighet i temaarbetet på en förskola som arbetar utifrån ett Bifrostinspirerat arbetssätt. Jag har försökt beskriva, analysera och förstå pedagogernas förhållningssätt till barnens delaktighet, barnens påverkansmöjlighet vid temaarbetet och hur delaktiga barnen är i verksamheten. För att få ett underlag att bearbeta har jag inledningsvis genomfört en litteraturstudie, därefter observerat och slutligen intervjuat pedagoger som är verksamma på förskolan där studien genomfördes. Studien visar att de faktorer som skapar förutsättningar för barnens möjlighet till påverkan i temaarbete samt delaktigheten i verksamheten främst är beroende av pedagogernas förutsättningar för planering och barnens ålder. Pedagogernas förhållningssätt till barns delaktighet i verksamheten är positiv och intervjuerna visar att deras intentioner är att utmana och fånga barnens intresse vid temaarbetet.

Den fria lekens betydelse - Pedagogers deltagande och syn på barnens fria lek (The importance of childrens free play - Educationalists participation and view on childrens free play). Vi, Dzana och Alexandra har i vår studie valt att belysa tre pedagogers tankar om barnens fria lek. Underfrågor som vi har använt som hjälp till vår studie är: Hur ser pedagogerna på barnens fria lek? Hur arbetar pedagogerna för att utveckla barnens fria lek? Hur deltagande anser pedagogerna att man ska vara i barnens fria lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av både intervjuer och observationer som i sin tur kompletterar varandra. Deltagarna i vår studie består av tre pedagoger, en förskollärare, två barnskötare samt barnen på den valda avdelningen. Syftet med studien är att belysa de tre pedagogernas deltagande i leksituationen med barnen på den valda avdelningen. Vi har med hjälp av intervjuer och observationer undersökt vilka tankar pedagogerna har om den fria leken för att sedan undersöka hur dessa stämmer överens med deras handlingar, detta främst genom samspelet mellan pedagogerna och barnen i barnens lek.De viktigaste resultaten under vår studie är att de tre pedagogernas syn på barnens lek är av stor betydelse, pedagogerna anser att man som pedagog skall vara deltagande i barnens lek på barnens villkor. Under studiens gång visade det sig att pedagogernas deltagande till största del handlade om att samtala istället för att inta en roll och delta i leken på barnens villkor. Nyckelord: Deltagande, fri lek, förhållningssätt, pedagoger, utveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning.

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som är anpassat för dagens standard och sätt att leva. På en övergiven pojkkoloni på Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den.

Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar med barnens språkutveckling. Vi har använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat forskare, logopeder och en specialpedagog. För att undersöka hur pedagogerna arbetar i förskoleverksamheter har vi använt oss av enkäter som de fått svara på. Våra frågeställningar är Vilka olika typer av arbetssätt används i förskolan? Hur ser pedagoger på förskolan på sitt språkberikande arbete med barnen? Intervjuerna har transkriberats och analyserats med enkäterna och forskningen som vi läst i ämnet.

Syftet med detta arbete är att synliggöra hur förändringar i den fysiska miljön påverkar barnens sätt att leka och hur barnen själva ser på förändringarna i den fysiska miljön. Fokus har legat på rummets betydelse för leken på förskolan. Vi har gjort vår studie på en förskola i Norrbotten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av kvalitativa observationer, barnintervjuer och loggbok. Intervjuerna och observationerna har vi sedan tolkat med en tolkande ansats och använt oss av hermeneutiken som vetenskapsmetod.